Camaro Z28 historisk banracingbil 1969
Fords succémodell Mustang gav inte Chevrolet någon ro och 1966 som 1967 års modell presenterades äntligen Chevrolets svar, modellen Camaro. Namnet Camaro är ett påhittat namn, men vissa källor påstår att det var slang på franska för ”en god vän” vilket inte stämmer. En roligare förklaring gavs på en presskonferens, där en representant för GM sa att ”Camaro betyder ett litet elakt djur som äter Mustanger”. Första versionen av Camaro tillverkades åren 1967-1969 med relativt små synliga förändringar, men 1969 års modell har endast motorhuv, tak och baklucka gemensamt med de två tidigare årsmodellerna, även instrumentbrädan var helt ny och det fanns en mängd nya options att beställa. Allt detta för att försöka hålla ärkerivalen i ponycar-klassen Mustang stången försäljningsmässigt. För att en bil skulle kallas ponycar skulle den vara/ha: lätt, fyrsitsig med två dörrar, sportig framtoning, goda prestanda och ett överkomligt pris.
Det fanns en mängd olika motoralternativ och utrustningspaket att välja på till Camaro. På motorsidan fanns allt från sex cylindrar till bigblock V8, men det är ett utrustningspaket som blivit klassiskt..
Z28, en beteckning som alla med någorlunda intresse av ponycars förknippar med Chevrolet Camaro. Z28 är från början egentligen bara koden för ett utrustningspaket, men är idag ett legendariskt namn på en Camaro modell. Z28 är från början en homologeringsmodell för Trans-American Sedan Championship, i dagligt tal kallat Trans Am. Reglerna sa bla. att motorn skulle vara mindre än 305 cui, Z28 har en motor på 302 cui. GM uppgav 290 hk vid 5 300 varv, då man av olika anledningar ville hålla effekten under 1 hk per cui. Egentligen gav motorn mellan 300-400 hk vid 7 300 varv beroende på bestyckning. Z28 utrustades vidare med manuell växellåda, speciell motorhuv som drog in luft till förgasaren vid vindrutan, hårdare fjädring och stötdämpare, differentialbroms och breda stripes på motorhuv och bagagelucka.
GM hade inget eget team i Trans Am, men man kan kalla Pensketeamet för GMs fabriksstall under åren 1967-1969. Penske var mycket framgångsrika och såg till att många av de specialdelar som gick att beställa till Camaro kom till för homologeringens skull. Penske vann Trans Am -mästerskapet 1968 och 1969 med Camaro.
Bilen på bilderna är ingen äkta Z28, men det är en otroligt välbyggd replika av en Trans Am Camaro från 1969. En Trans Am bil skiljer sig på en mängd punkter från en original Z28. Några exempel är: fjädring och stötdämpare är otroligt hårda, alla busningar som på original-bilen är av gummi för att få bättre komfort och mindre buller, är här av solida material, kopplingen är mer en av och på knapp, inredningen är utrensad så bara det nödvändigaste finns kvar osv. Bilen på bilderna är homologerad för historisk racing och trots sitt mycket fina skick, används den som tävlingsbil när ägaren har tid. Av bilderna kan man se vilket otroligt fint bygge det är, men man kan tyvärr inte höra sången från den högvarviga 302 motorn. Här är det inget blubb, blubb som man är van vid från en amerikansk bil med V8, den låter mer som en racersportvagn.
Första gången man åker med i en riktig tävlingsbil förvånas man över hur mycket det bullrar, skakar och vibrerar innan bilen kommer upp i fart och att det låter som om transmissionen ska skära ihop vilken sekund som helst. Nästa överraskning är att man tror att föraren blivit helt galen som bara fortsätter att öka farten trots att man närmar sig en kurva med mycket hög fart. När föraren väl bromsar och du funderar på om säkerhetsbältet verkligen orkar hålla emot kroppens tyngd, så blir föraren galen igen och släpper bromsen innan farten blivit tillräckligt låg för att klara kurvan, men innan du hunnit tänka på vad som ska hända är ni igenom kurvan och föraren har börjat gasa igen. Samma sak upprepar sig inför nästa kurva, men sen börjar du förmodligen att lugna dig och förstår att även om det till en början verkat som om föraren är helt galen är det antagligen inte så, utan att det är en förare som egentligen tar det lite extra lugnt eftersom det "bara" handlar om att skjutsa någon som är nyfiken på hur det är att åka en riktig racerbil. När du nu börjar förstå att du kommer klara dig igenom detta med livet i behåll, börjar det bli riktigt roligt och det är då föraren brukar fråga "tyckte du att det var kul" och ni är helt plötsligt på väg in i depån igen. Visst är det typiskt att det ska vara slut just som det började bli riktigt roligt! Det är nu tankarna kanske börjar snurra, man kanske skulle skaffa sig en egen racerbil? Det tycker vi självklart att du ska göra och upplevelsen är precis lika otrolig i en liten Golf om den är riktigt byggd som den är i Camaron på bilderna.