Moto-Martin Kawasaki 900
På 70-talet och fram till mitten av 80-talet fanns det ett antal företag som byggde motorcykelramar till företrädesvis de japanska stora radfyrorna från Honda, Kawasaki, Suzuki och Yamaha. Under den här perioden var väghållningen på dessa tillverkares motorcyklar oftast riktigt usel, men motorerna hade både rejält med effekt och var av bra kvalité. Några av de mer kända företagen som byggde egenkonstruerade ramar och oftast levererade hela kit där allt ingick förutom motor och elsystem var Rickman, Bimota, Harris, Bakker, Egli, och Moto-Martin. Allt eftersom de japanska motorcykeltillverkarna kom med egna riktigt bra sportmaskiner försvann marknaden för de här små tillverkarna och idag har är de flesta sedan länge borta.
Georges Martin började bygga motorcykelramar 1972. Hans konstruktion var väldigt lik Frits Eglis konstruktion med ett kraftigt rör ovan motorn som huvuddel. 1977 kom nästa design och den som skulle bli Moto-Martins storsäljare, en fackverkskonstruktion av chromemollyrör där motorn blev en bärande del och med en liggande stötdämpare, en så kallad monoshock. Moto-Martin tillverkade även egna hjul och framgafflar, men bromsarna kom från välkända Brembo. En färdig Moto-Martin hade väghållning och bromsar som vida översteg motorcykeln som fått släppa till motor och elsystem. Även prestandan blev rejält förbättrad eftersom en Moto-Martin blev runt 40 kilo lättare än originalet.
En köpare av en Moto-Martin kunde välja på olika kit, beroende på hur många delar som skulle användas från donatormotorcykeln, men det vanligaste var nog att en köpare beställde ett kit där det mesta ingick förutom motor, elsystem och kanske framgaffel. Bara 50 kompletta motorcyklar monterades i Les Sables d'Olonne där fabriken låg. Totalt byggdes ca. 5.800 ramar innan tillverkningen upphörde 1987, av dessa hade bara 450 huvudrörskonstruktionen. Mellan 1989 och 1996 byggde Georges Martin kitcars, därefter lämnade han fordonsindustrin helt och arbetade istället inom byggindustrin i många år, men det sägs att han nu är tillbaka i motorcykelsfären och tillverkar någon ram då och då.
En Moto-Martin är ingen vanlig syn på svenska vägar och det beror inte bara på att den är byggd i relativt få exemplar. Ett komplett kit kostade nästan lika mycket som nypriset på hela den japanska motorcykeln som skulle bli donator. Som exempel kostade en ny Suzuki GSX1100 ES 1983 runt 36.000:- och ett komplett kit från Moto-Martin för en GSX1100 motor runt 34.000:-.
Ägaren till den gula Moto-Martin Kawasakin på bilderna (låt oss kalla honom för Knut) satt som många andra i början på 80-talet och bläddrade i broschyrer från Bimota, Harris, Bakker och Moto-Martin. Tester lästes och det diskuterades med kompisar vilken som var den bästa rambyggaren och hur man skulle gå tillväga för att skaffa sig ett komplett kit. För att få råd till ett kit skulle en försäljning av den nästan nya GSX1100:an vara nödvändig, men då fanns ju inte motor och elsystem kvar så det blev bara drömmar av planerna på en egen värsting- motorcykel.
Tiden gick, GSX1100:an var såld för många år sedan, och nu var det äldre motorcyklar som gällde. Ja äldre och äldre, inga veteraner direkt, utan här snackar vi klassiker från slutet av 60-talet och början av 70-talet och det är ju egentligen inte så länge sedan, bara drygt 40 år sedan, allt enligt Knut själv! Hur som helst hade tankarna på att äga en "värstinghoj" inte försvunnit helt och nu kanske det fanns ekonomiska resurser att förverkliga drömmen. Han började lite på måfå att hålla utkik efter Harris, Bakker och Moto-Martin på olika annonssajter och då mest blocket. Så en vacker dag dök det upp en Moto-Martin i delar på blocket under "motorcyklar säljes", röd med vita stripes, baserad på Kawasaki Z1. Här gäller det att vara kall tänkte Knut, ingen idé att ringa direkt, den där springer nog inte iväg så snabbt. Nä, bättre att vänta någon dag så kan man pruta lite mer. Sagt och gjort, men när Knut skulle kolla annonsen dagen efter var den borta, inte konstigt alls eftersom priset redan från början var helt rätt, men Knut hade inte riktigt hängt med i prisutvecklingen på den här typen av gamla motorcyklar.
Nu började Knut att leta mer metodiskt och väldigt ofta scannades Blocket av efter annonser på Moto-Martin eller Bakker för nu hade han bestämt sig, nu skulle drömhojen inhandlas och när nästa annons dyker upp skulle det inte väntas någon dag för chans till större prut- möjligheter. Eftersom både Bakker och Moto-Martin inte var vanliga ens när de var nya översvämmades inte blocket av annonser på begagnade så här 25 år efter att de haft sin storhetstid. Men så plötsligt dök det upp en Moto-Martin under "delar säljes", priset var exakt det samma som för den Knut missat för drygt ett halvår sedan han tänkte att det är nog säkert samma motorcykel som jag missade, den nye ägaren har säkert tappat sugen och vill sälja den vidare. Den här gången spilldes ingen tid utan Knut ringde direkt, han började med att fråga om den var röd med vita stripes, men det var den inte utan ägaren hade köpt kitet 1982, men aldrig kommit i mål med bygget och hade nu bestämt sig för att sälja trots allt.
Att Knut missade den första gjorde nu inte så mycket, den här var i absolut nyskick, enligt ägaren provkörd max 2 mil och med tanke på skicket stämde det säkert. Ägaren hade beställt ett helt kit komplett med allt utom motor och elsystem. Han hade byggt en z900 motor helt efter den tidens värstingspecifikation med bl.a., generator och generatorkåpa utbytt mot en platt kåpa och en liten bilgenerator monterad på utgåendedrivaxeln för att förbättra markfrigången, 1015 kubiks högkompskolvar, portat topplock och helt ny förgasarbrygga. Det enda som inte var i nyskick var helkåpan och framskärmen som varit utlånade till en kompis som inte tagit väl hand om grejerna, vidare fattades de dubbla framstrålkastarna, dessa hade ägarens pappa lånat samt monterat på en traktor, och nu var de tyvärr försvunna.
Knut har inte fått tiden att räcka till, så tyvärr står motorcykeln precis i det skick som den var när han hittade den Men man vet aldrig, rätt vad det är så kanske det görs ett ryck och så är vad vi vet Sveriges och kanske en av världens värsta lågmilar Moto-Martin efter nästan 30 år äntligen klar för besiktning. Förhoppningsvis kommer rycket snart och vi lovar att återkomma med bilder och en provkörning så fort det händer något med det här unika objektet.