Norton 750 Comando

Norton Commando visades för första gången på Earls Court motorshow 1967, men började inte att säljas för än i april 1968. Från början var det tänkt att Norton skulle använda en ny 800 kubiks motor med överliggande kamaxel till sin nya modell Commando, men man lyckades inte få till varken effekt eller vibrationer så därför gjorde man bara några små förändringar på den gamla 750 kubiks Atlas motorn som hade sina rötter i 40-talet. Den största förändringen var att man lutade motorn något framåt. Ramen var däremot en helt ny konstruktion med en gummiupphängd motor och vagga, isolastic. För att den här konstruktionen ska fungera bra d.v.s att motorns vibrationer inte fortplantar sig i ramen och att vaggan inte flexar krävs noggrann injustering annars fungerar det inte alls. För hårt åtsatta bussningar gör att motorns vibrationer fortplantar sig och för löst åtsatta bussningar gör motorcykeln helt svajig.

1972 kom en vidareutvecklad motor som kallades Combat som gav 65hk vid 6.500 varv den högsta effektsiffran någonsin, en stor skillnad mot den ursprungliga 500 kubiks motorns 29hk. Tyvärr hade Norton slarvat ordentligt med både utveckling och testande av den nya motorn vilket innebar att tillförlitligheten var riktigt dålig, det var inte alls ovanligt att motorer skar redan efter bara ett par hundra mil. 1973 hade man till slut lyckats åtgärda många av problemen och samma år ökade motorns volym till 828 kubik, men kallades 850. Eftersom det tog så lång tid innan man lyckades råda bot på problemen drabbades Norton hårt av alla garantiåtaganden p.g.a. den bristande kvalitén på motorerna.

 

Från början fanns bara en modell, men under Commandons levnadstid 1968 - 1977 skulle en mängd olika modeller passera revy. Den första bilden bland bilderna är ett collage över i stort sett samtliga modeller förutom Roadster eftersom övriga bilder visar just en Roadster.

 

Bild 1. Den gröna motorcykeln visar ursprungsdesignen, som senare när det kom fler olika modeller döptes till Fastback, Fastback fick aldrig 850 kubiks motorn, tillverkades mellan 1967 - 1973. Det fanns en variant av Fastback som hade tilläggsnamnet Long Range den såg exakt ut som en vanlig Fastback förutom en större tank och sadeln hade inga flikar runt tanken. Det är en mycket ovanlig modell som bara tillverkades i ca. 400 exemplar var av de flesta exporterades till Australien.

 

Bild 2. En röd R type, R type togs fram för den amerikanska marknaden och var lite av en blandning mellan den kommande Roadster och Fastback. Tillverkades bara under ett år och är därför relativt ovanlig, de flesta finns i USA.

 

Bild 3.  Den blå S typen är en replika, syns bl.a. på att den har skivbroms. S typ var också framtagen för den amerikanska marknaden. De uppdragna avgasrören var en design som gillades bättre i USA än i Europa, ljuddämparna var lite kortare och annorlunda än på övriga modeller vilket innebar att motorn fick en lite annan karaktär. Designen var nästan exakt den samma som för Roadster som introducerades 1970 förutom de högt dragna avgasrören. S type tillverkades 1969 - 1971.

 

Bild 4. En orange SS type, SS type är ännu mer åt dirttrack hållet med sin högt monterade framskärm, den har också högt dragna avgasrör, men här är det ett på varje sida. Tillverkades i mindre serie än S type 1970 - 1971.

 

Bild 5. Interpol togs fram speciellt för polisen och det var från början inte helt klart att den skulle tillverkas, men den blev en av modellerna som tillverkades i många år, 1970 - 1976. Den baserades tekniskt på standardmodellerna, men fick självklart en hel del special delar för polisen. Från 1973 hade den 850 kubiks motorn.

 

Bild 6. En svart Hi-Rider, att Hi-Rider är framtagen för den amerikanska marknaden behöver man inte fundera över någon längre stund. Vi tycker att den är så ful att den blir cool, ett typexempel på en tidsperiod som bidragit med många riktigt anskrämliga designer. Men på 70-talet tyckte man att den var snygg och Hi-Rider blev rätt långlivad, tillverkades 1971 - 1975, 850 kubik från 1973.

 

Bild 7. Den gula faran kallades Nortons produktionsracer p.g.a. sin gula färg. Den byggdes på tävlingsavdelningen som låg vid Thruxton banan. Den levererades helt tävlingsklar för racing med produktions motorcyklar och var relativt framgångsrik. Specialdelarna som användes såldes under namnet Norvil. Det byggdes inte många produktionsracers och att hitta en äkta idag är inte lätt, men du kan fortfarande köpa dig en ny replica från Norvil Motorcycle Company, det är en Norvilreplika som är på bilden. http://www.norvilmotorcycle.co.uk/

 

Bild 8.  En röd Interstate MK lll., Alla Nortons Comando modeller var rätt lika och Interstate var inget undantag utan egentligen samma modell som Roadster, men med en större tank. Tanken tillverkades först i glasfiber, men ändrades på senare modeller till plåt och blev aningen mindre. Troligtvis är Interstate den modell som det tillverkats flest av. När MK III modellen kom 1975 hade den en hel del nyheter, skivbroms bak, el start, men som tur var fanns kicken kvar, broms och växel bytte sida så att det blev lika som på amerikanska och framför allt som på Japanska -motorcyklar med växel på vänster sida och fotbroms på höger sida. Tillverkades 1972 - 1978 och från 1973 med 850 kubiksmotorn.

 

Bild 9. John Player Norton, på bilden är det en replika vilket idag är det vanligaste när det gäller en JPN eftersom det bara tillverkades 200 under åren 1974 - 1975. Designen togs från den framgångsrika tävlingsmodellen som var sponsrad av tobaksbolaget. Trots att den ser riktigt snabb ut är den bara en vanlig Commando under skalet, vilket gjorde att en lite elak person myntade uttrycket att den var ett får i ulvakläder.

 

På övriga bilder ser du en Röd Roadster. Roadstern kom 1970 och som vi nämnt under S type kom designen i stort sett från den modellen. Det är den modell som tillverkats under flest år 1970 - 1977. Den fick som alla andra modeller förutom Fastback modellen 850 kubiks motorn 1973 och 1975 fick den samma nyheter som Interstate MK lll.

 

 

Dagens ägare till den röda Roadstern på bilderna har någorlunda koll på dess historia från mitten på 80-talet och framåt. Av en ren slump träffade han den ägare som renoverat motorcykeln under mitten av 80-talet. Det var vid Lindhagensplan inför Mods vs Rockers när han precis parkerat som det kom fram en man och berättade att "den där motorcykeln har jag totalrenoverat, men den var gul då" ibland är världen liten. Mannen som renoverat den i mitten på 80-talet sålde den vidare till en motorcykelmekaniker i Stockholm. Tyvärr krockade meken så ordentligt med den att ramen behövdes bytas ut och en hel del andra delar. Det var i samband med renoveringen efter krocken som färgen ändrades till röd. Meken sålde senare Roadstern vidare till en välbärgad 50+ herre som alltid velat ha en Norton. Herrens erfarenhet från körning av 2-hjuliga fordon förutom moped sträckte sig till några provkörningar av moderna japanska motorcyklar, vilket gjorde att han inte riktigt kom överens med Nortonen, med dess "felmonterade broms och växel -spak. När han ägt Nortonen i ett par år och den inte rullat mer än några få mil kände han att det var lika bra att någon annan fick ta hand om den. En grannes son tillfrågades om han kunde hjälpa till med försäljningen, ja inga problem och där kom dagens ägare in i bilden för en mycket rimlig summa.

 

Tyvärr har Roadstern även under denne ägares tid blivit stående några år, men till Rockers VS Mods 2013 var den på vägen igen. Lite uppdaterad med Akront liknande fälgar, ett lite lägre styre och framför allt en 240mm dubbelnockad trumma från Grimeca. Den nya frambromsen innebär en otrolig skillnad mot orginaltrumman, vilken är ungefär lika effektiv som att hålla ut jackan när man ska bromsa. Nyputsad gick den fint hela vägen fram till Nytorget där den stannade precis framme vid parkeringen, sen blev det lastbilstransport hem till garaget. Det enda lite modernare på hojen, det brytarlösa tändsystemet hade gått sönder. Nu blev Roadstern stående ett år till, innan ett nytt tändsystem monterades hösten 2015. Premiäråkning igen på Rockers VS Mods och den här gången gick det den till och med hem för egen maskin. Det finns alltid något att förbättra och det som är på tur är en ny koppling, förhoppningsvis kommer den på plats till kommande säsong, men om den inte gör det är det inte hela världen, det kommer fler säsonger.